När Net Friends vd John Snyder fick plats i Durham Arts Council var det inte bara en personlig framgång. Det speglar en tydlig trend: allt fler techledare väljer att satsa på sina lokala konstsamhällen. Hans historia säger något viktigt. De mest effektiva samhällsbyggarna är aldrig fastlåsta i en enda värld. De är de som förenar flera.
Teknikchefen som formade sin karriär i lera
Något jag märkt under åren: de mest intressanta människorna i varje bransch har ofta passioner som inte har ett dugg med deras huvudjobb att göra.
John Snyder är ett perfekt exempel.
Som vd för Net Friends har han guidat företaget genom den snåriga världen av hanterade IT-tjänster i nästan tre decennier. Men nämner du hans namn i Durhams kulturliv, då pratar alla om hans keramik. Ja, du läste rätt – en techledare som på sin fritid snurrar lera på ett hjul.
Den dubbla identiteten är precis varför Synders nya uppdrag i Durham Arts Councils styrelse känns så naturligt. Förra månaden meddelades att han kliver in i organisationens ledning, och jag tycker vi borde fira den här typen av korsbefruktning mellan teknik och konst oftare.
Varför borde techledare bry sig om konst?
Låt oss vara ärliga en stund. När de flesta föreställer sig en tech-vd, ser de antagligen framför sig någon som lever och andas kod, servrar och säkerhetsprotokoll. Och visst, det gör Snyder (hans företag har betjänat företag i hela North Carolina i över 30 år). Men han är också någon som förstår att starka samhällen behöver mer än bra teknologi – de behöver kultur, kreativitet och samhörighet.
I ett uttalande sa Snyder att "Durham Arts Council har en enorm historia av att fira konsten, och dess uppdrag resonerar djupt med mig." Det låter inte som någon som checkar av en ruta för corporate social responsibility. Det låter som genuint engagemang från någon som verkligen begriper vad konsten tillför ett samhälle.
Durham förstår
Det jag älskar med den här historien är att den utspelar sig i Durham – en stad som tyst byggt ett av de mest intressanta kreativa ekosystemen i sydöstra USA. Durham Arts Council når över 400 000 personer varje år genom konstutbildning, utställningar, stipendier och lokala evenemang. De har hållit på sedan 1954, vilket betyder decennier av arbete för att göra konsten tillgänglig för alla.
Och Durhams företag har märkt det. Net Friends har länge varit sponsor för DAC:s årliga CenterFest, en konstfestival som samlar hela samhället i centrala Durham varje år. Det är inte filantropi – det är insikten att ett blomstrande kulturliv gör hela samhället mer attraktivt för talanger, investeringar och möjligheter.
Affärsmässigt sett (för de som undrar)
Jag vet att vissa kommer att undra varför ett techföretag skulle satsa på konstpartnerskap. Men ärligt talat är affärsfallet rättframt. Samhällen med starka kulturella utbud lockar och behåller kvalificerade arbetare. De främjar innovation genom att samla människor med olika perspektiv. Och de skapar miljöer där företag vill slå sig ner.
Snyder verkar förstå detta instinktivt. Han gick med i Net Friends 1999 och blev medägare 2009, och byggde företaget till Triangle-områdets ledande leverantör av hanterade IT-tjänster. Genom hela den tillväxten har han bibehållit sitt engagemang för samhället, inklusive att sitta i National Small Business Association:s ledningsråd, där han diskuterar politik med federala beslutsfattare.
Men det som verkligen sticker ut för mig? Snyder beskrivs som "en engagerad keramiker, som tar med sig samma hängivenhet och hantverksskicklighet till drejskivan." Det säger allt jag behöver veta om hans approach. Oavsett om han hanterar IT-infrastruktur eller formar lera, applicerar han samma principer – uppmärksamhet på detaljer, tålamod och ett engagemang för hantverket.
Sammanfattning
Vi pratar mycket om "work-life balance", men kanske borde vi prata mer om "work-life integration" istället. John Snyder kompartmentiserar inte sina intressen i prydliga smålådor. Han låter sin passion för teknologi informera sitt företagsledarskap, och han låter sin kärlek till keramik informera sin förståelse av kreativitet och hantverk.
Resultatet? En mer mångsidig ledare, en mer engagerad samhällspart, och en påminnelse om att de bästa sakerna händer när vi slutar tvinga fram falska motsättningar mellan "tekniska" och "kreativa" strävanden.
Så nästa gång någon påstår att teknik och konst ligger på motsatta ändar av spektrumet – peka dem mot Durham. Peka dem på John Snyder. Och föreslå gärna att de anmäler sig till en keramikkurs medan de ändå håller på.
Om du är företagsledare och letar efter sätt att bidra till ditt lokalsamhälle – utforska partnerskap med lokala konstorganisationer. Du kanske blir förvånad över vad du får ut av det. Och nej, du behöver inte vara keramiker för att börja.